OM HONOM.
Jag vet inte hur jag ska kunna beskriva min kärlek till honom. Han är det finaste och det vackraste jag vet. Han är den som aldrig lämnar mina tankar. Som jag ständigt saknar och längtar efter. Som jag känner mig trygg med. Som jag vill vara med, jämnt.
Han är anledningen till att jag inte längre gråter innan jag somnar. Han är anledningen till att jag inte längre går ner i vikt. Att jag är nöjd med mig själv. Han får mig att känna mig fin.
Han är också anledningen till att jag älskar söndagar, som tidigare var min absoluta hatdag. En dag som då bestod av ångest och ännu mer ångest. Nu består söndagarna av honom och mig. Och det älskar jag.
Jag älskar. Och det är så in i bomben underbart.
S.
Kommentarer
Trackback
