NOAH AND THE WHALE VIDEO.

E.


MUSIK TIPS FRÅN EMMA.

E.

MANNEN I MITT LIV.

E.

INDIEHITS.

Har gjort en värd lista med några av de bästa indielåtarna. Lyssna lyssna lyssna Indiehits.
E.

BOBBI.

Det ska bli så fint att se och höra min favvo karl i sommar, längtar så in i bomben.
E.

JAG TYCKER OM HÅKAN.

Hon är det här partyts ljus
Och han bredvid
Är så stolt att ha henne nära sig
Det verkar som hon överlevt
Sen sist jag såg henne
Hon kunde va någon annan, någon bättre
Om hon slöt ögonen
Hon har bytt höghusen
Mot champagne
Och hennes nya fina vänner
Tror de vet var hon kommer från
Jag är pojken i glasögon
Hon var kär i en gång

Hon känner inte igen mig
Nej, åren har nog slitit hårdare på mig
Så jag säger inget
Vill inte genera henne
Men jag ska be honom ta hand om henne väl
För jag vet vilken dy hon varit i

Jag vet vilken dy hon varit i

Hon känner inte igen mig
Nej, åren har nog slitit hårdare på mig
Så jag säger inget
Vill inte genera henne
Men jag hoppas han tar han om henne väl
Tar hand om henne väl
S.

SPELLISTA.

Snart snart snart är det helg, bara en dag kvar. För att orka behöver vi lite pepp musik som peppar oss lite extra att jobba på i vinter mörkret. cigarettes.
E.

LÖRDAGSPEPP.

Håkans ramlar måste vara bästaste pepp-låten någonsin. Helt otroligt bra för att få upp humöret och se till att fötterna blir danssugna.
S.

LÖRDAGENS ARTIST - MELISSA HORN.

Jag har skrivit om musik tidigare och tänker nu göra det igen. Musik är verkligen bland det bästa jag vet. Musik och kärlek. Musik kan få mig att gråta och vilja krypa ur mitt skin. Musik kan få mig att känna lyckorus som gör att jag skuttar hem från tunnelbanan. Musik kan förvandla mig, förundra mig och förtrolla mig. Musik är magiskt. Jag tänker därför skriva om några av mina mest lyssnade artister.
När jag var riktigt förjävligt skitledsen för lite mer än ett år sen, då lyssnade jag på sorglig musik. Först för att jag ville känna smärtan. Det kan låta konstigt och märkligt, kanske fel, men jag ville känna att det vara på riktigt. Att jag levde. Jag plågade mig själv på sådant vis. Jag lyssnade på den sorgligaste musiken, mest Melissa Horn, och lät tårarna strömma. Jag grät konstant i ett halvår, eller det var nog lite mer. Musiken satte ord på mina känslor när jag var som vilsnast. Melissas röst var en del av min vardag. Hon följde med mig vart jag än befann mig den vintern. Hennes röst letar sig in under mitt skin och gräver ett bo där. Nässlat sig fast. Vi hade en fin tid tillsammans, men nu är det inte alls lika lätt att lyssna på henne längre. Hon hänger på något vis ihop med ett kapitel i mitt liv som jag stängt och aldrig mer kommer öppna. En del av en bok som jag kastade in i elden. Men ibland kan det vara fint att finna en bit av boken som inte brann upp och då kunna lyssna till hennes stämma, för hon har en så fantastiskt fin röst.
På något vis blir det lätt så för mig. Att en viss artist hänger ihop med en viss tid av livet. Jag tycker det är fint. Då har varje epok i tillvaron en egen artist, det är speciellt. Detta gör också att jag tvingas pröva ny musik, vilket är läskigt och obehagligt. Det är en chansning att lämna de gamla spellistorna och testa någon ny. Varför inte satsa på ett kort som man vet är säkert?
Detta är, enligt mig, några av hennes finaste låtar:
- Lät du henne komma närmre
- New York
- Hur ska det gå?
- Vem lämnade vem?
S.

BOD DYLAN QUOTES.

"Take care of all your memories. For you cannot relive them"

 

"I think of a hero as someone who understands the degree of responsibility that comes with his freedom."

 

"I'll let you be in my dreams if I can be in yours."

 

"No one is free, even the birds are chained to the sky."

 

E.


SOMETHING GOOD CAN WORK.

E.

FRÅN ETT POJKRUM.

Jag sitter på en säng längst in i ett pojkrum. Har en dator i famnen och lyssnar på Säkert! Jag slås av tanken på hur träffsäker hennes musik är. Som så många andra musiker. Just nu; Melissa Horn, Markus Krunegård, Håkan Hellström, Ludwig Bell och inte minst The Beatles. De är alla otroligt bra på att sätta ord på känslor. För ibland kan det vara så att man känner så väldans mycket. Hela kroppen är sprängd av känslor. Jag brukar lätta på trycker genom att gråta lite, mest för att kunna få plats att andas och tänka klart igen. Är det ofattbart mycket känslor brukar jag springa, springa tills det blöder i benen. Och oftast skrika en stund, i en kudde. Men det är svårt när känslorna blir så stora och så mycket och många att man inte vet vad man ska göra och ta vägen. Ens lilla kropp klarar kanske inte av ännu en känslostorm. Det går bara inte.

Magen kan kännas som den är fylld men en miljon fjärilar. Eller fylld med en klump cement. Då är det skönt och otroligt fint med låtar som sätter ord på vad man känner. Träffar det riktigt rätt, mitt i prick, öppnar sig tårkanalerna på mig. Det går inte att hindra och det spelar ingen roll om det är hemma eller på tunnelbanan. Det är ingen idé att hålla inne, låt det rinna tills det tar slut.

Om jag hade kunnat spela gitarr och sjunga, då skulle jag skrivit låtar om kärlek. Lugna låtar som ibland blir snabba i refrängerna. Jag skulle skriva träffsäkra texter om att våga. Jag skulle skriva texter om ryggar och om kyssar. Om hemligheter och om rädslan att förlora och att få hjärtat sönderslaget. Om längtan och insikt. Om att acceptera. Om att aldrig ge upp. Om att vilja vara med för evligt. Jag skulle spelat i svarta kläder och med en stram knut. Kolsvarta ögon och blodröda läppar. Jag skulle dricka ett glas vin innan varje spelning, inte mer och inte mindre. 

Plötsligt inser att jag håller på att få nackspärr av min oergonomiska position jag intagit. Jag sitter själv och tänker på hur gärna jag skulle vilja ha sällskap just nu. Jag sitter och tittar på en växt som står i en stor kruka på golvet. Jag undrar var det är för en växt och varför den står där egentligen. Vem har bestämt att den ska stå där? Jag tänker på att om en stund kommer en pojke komma hit in i detta rum och se otroligt vacker ut. Jag får fjärilar i magen och bestämmer mig för att det inte är så farligt att vara själv i ett pojkrum trots allt. 

S.


OSKAR.

E.

PSL.

E.

JOAN BAEZ SINGS FOR BOB DYLAN.

E.

EN TRIPP TILL 60-TALET.

Tänk att få se The Beatles, live i London. Tänk vad underbart härligt det skulle vara. Vetskapen om att detta inte kommer inträffa, någonsin, gör att jag dör lite av besvikelse. Men ååå så bra dom är. Bästaste bandet.
S.

OPEN WINDOW.

En fin liten spellista att lyssna på när man man känner sig extra glad, hånglar i en fluffig säng eller röker i ett vidöppet fönster i ett ryssligt kallt Stockholm.
cigarettes.
E.

PUSS.

The Beatles är oslagbara. Så är det faktiskt.

S.

PERFEKTION.

E.

2 STEG FRÅN PARADISE.

Äntligen äntligen äntligen kom Håkan pojkens nya skiva i brevlådan idag. Den är mycket fin, får blir kvällens pepp musik inför ett besök på debaser i afton. Skönt att få komma bort lite från tenta skrivning och annat.
E.

Tidigare inlägg
RSS 2.0